Van Nispen och Mohandis sätter simsäkerheten på kartan: effekterna av de antagna motionerna.

Nederländernas andra kammare har nyligen antagit flera motioner från Michiel van Nispen (SP) och Mohammed Mohandis (PvdA) som direkt berör framtiden för simsäkerhet och simundervisning i Nederländerna. Därmed står frågor som skolsimning, tillgänglighet till simlektioner och bevarandet av simhallar återigen tydligt på den politiska dagordningen.

För Nederländska Stiftelsen för Vatten- & Simsäkerhet (NSWZ) är detta en hoppfull utveckling. I åratal har vi uppmärksammat den växande ojämlikheten i simkunnighet och det ökande trycket på simhallar och simskolor. Med vår 10-punktsplan har vi därför tagit fram en färdplan för strukturell förbättring. De antagna motionerna ligger i stor utsträckning i linje med detta, men visar också var det fortfarande finns luckor.

En samhällelig angelägenhet

Nederländerna är ett vattenland. Från kanaler och diken till rekreationssjöar och Nordsjön – vatten finns överallt. Ändå är det sedan länge inte längre en självklarhet att kunna simma. Siffror visar att barn från familjer med låga inkomster tolv gånger oftare saknar simintyg än barn från högre inkomstgrupper. Den skillnaden är enorm och ökar risken för olyckor och drunkning.

Samtidigt ser vi att allt fler simhallar är under press på grund av höga kostnader eller nedläggning. Kommunerna brottas med finansieringen, medan privata simskolor drabbas av stigande kostnader och ofta saknar tillgång till bidrag. Följden blir ett lapptäcke av möjligheter, där platsen där din vagga står avgör om du lär dig simma på ett tryggt sätt.

Just för att bryta den ojämlikheten är motionerna från Van Nispen och Mohandis så viktiga. De pekar ut riktningen mot en mer strukturell simsäkerhetspolitik och ansluter till NSWZ:s uppmaning att åter göra simundervisning till en basvara.

Skolsimning: ingen nostalgi, utan en nödvändighet

Den mest omdiskuterade motionen handlar om skolsimningens återkomst. Här har man uttryckligen inte valt ett gammaldags återinförande, utan en smart variant baserad på studien Schoolslag in perspectief.

Den studien visade att skolsimning kan minska ojämlikheten, förutsatt att den utformas väl. Kammaren väljer nu en kombination av två scenarier:

Barn utan A-intyg i årskurs 4 får simlektioner utanför skoltid, organiserade av kommunerna.

Detta innebär att vi når utsatta grupper på ett riktat sätt, utan att hela undervisningsprogrammet behöver göras om. För NSWZ är detta ett steg som passar väl in i vårt förespråkande av lagstadgad simledighet: att strukturellt frigöra tid och utrymme för att lära sig simma, så att ekonomiska eller organisatoriska hinder försvinner.

Skolsimning blir på så sätt inte en nostalgisk återgång till förr, utan ett modernt verktyg för att öka jämlika möjligheter.

Simhallar: grunden för simsäkerhet

En andra viktig motion ber regeringen att ta fram en plan för att behålla offentliga simhallar i offentlig ägo. Därmed ska tillgången till simvatten säkras bättre.

Det är avgörande, för utan tillräckligt med simhallar är varje plan meningslös. Ändå varnar NSWZ för ett ensidigt synsätt: inte bara offentliga, utan även privata aktörer är oumbärliga. I många regioner står de för merparten av simlektionerna. Deras roll måste erkännas och de förtjänar likvärdiga spelregler, även när det gäller tillgång till bidrag eller stöd vid höga energi- och hyreskostnader.

Dessutom kommer det att göras en utredning om en kommunal skyldighet att tillhandahålla simhallar. Det kan ge en strukturell garanti, men även här gäller: samråd med alla erkända aktörer – offentliga såväl som privata – är avgörande. Endast så kan ett komplett och rättvist utbud växa fram lokalt.

Tillgänglighet: ingen ska hamna utanför

En annan antagen motion fastställer att alla kommuner ska erbjuda simlektioner till barn från låginkomstfamiljer. Därmed rivs ett viktigt hinder.

Ändå finns det en risk: kommunala regelverk är ofta splittrade och beroende av lokala prioriteringar. Föräldrar måste hitta rätt bland invecklade procedurer, och alla kommuner ställer inte samma medel till förfogande.

Därför förespråkar NSWZ inrättandet av en Nationell Simskolefond. Den skapar tydlighet, enkelhet och trygghet. Föräldrar vet då alltid vad som gäller, oavsett i vilken kommun de bor.

Där motionerna fortfarande brister

Även om de antagna motionerna innebär ett viktigt steg framåt, kvarstår frågor som är oumbärliga för en komplett simsäkerhetspolitik. Vår 10-punktsplan pekar uttryckligen på:

Simundervisningens kvalitet: barn ska inte bara lära sig diplomövningar, utan också verkligen förberedas på oväntade situationer, exempelvis i öppet vatten.

Slutsats: ett steg framåt, men ännu inte tillräckligt

De antagna motionerna från Van Nispen och Mohandis markerar en vändpunkt: simsäkerheten står åter på kartan i Haag. Det är en vinst. Men det är bara början.

Med NSWZ:s 10-punktsplan finns en heltäckande färdplan som tar itu med ojämlikhet, säkrar kvalitet och stärker samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Endast genom att ta med hela den bredden kan vi garantera att varje barn i Nederländerna lär sig simma på ett tryggt sätt.

Politiken har nu öppnat den första dörren. Det är upp till oss alla – stat, kommuner, skolor och simaktörer – att tillsammans gå igenom den.

🔗 Hela NSWZ:s 10-punktsplan finns på: nswz.nl/10puntenplan

Vad tycker du? Räcker de antagna motionerna, eller är en Nationell Simskolefond och lagstadgad simledighet nästa steg? Dela din åsikt nedan.