Mulier Instituut publicerade i dag en rapport där man hävdar att andelen nederländare som simmar regelbundet har sjunkit från 70 % 2019 till 54 % 2024. Dessutom innehåller rapporten det kontroversiella påståendet att endast 14 % av de tillfrågade anser att ett simdiplom C är nödvändigt för simsäkerhet, trots att den nationella simsäkerhetsnormen (Nationale Norm Zwemveiligheid, NNZ) ställer detta diplom som krav. Även om siffrorna vid första anblick verkar alarmerande, väcker denna undersökning fler frågor än den ger svar.
1. Ensidigt fokus på den nationella simsäkerhetsnormen
Mulier Instituut grundar sin ståndpunkt på NNZ, en norm som styrs direkt av Nationale Raad Zwemveiligheid (NRZ), en kommersiell aktör som utfärdar simdiplom. Detta väcker frågan om hur oberoende undersökningen egentligen är, eftersom andra diplomutfärdare som Nederlandse Stichting Water- & Zwemveiligheid (NSWZ), ENVOZ, EasySwim och Zon inte tas med i diskussionen. Det hade varit rimligt om institutet hade anlagt ett bredare perspektiv som gör rättvisa åt mångfalden av simundervisningsmetoder och diplomutfärdare i Nederländerna.
2. Bristfällig representation bland de tillfrågade
Undersökningen bygger på ett urval av 1 506 nederländare från 16 år och uppåt. Avgörande demografiska uppgifter som etnicitet, utbildningsnivå, familjesammansättning och geografisk spridning nämns dock inte. Dessa faktorer är av stor betydelse för att kunna tolka trender inom simvanor och simsäkerhet på ett korrekt sätt. Det är exempelvis känt att familjer med lägre inkomst eller migrationsbakgrund mer sällan har tillgång till simundervisning, vilket kan ge en snedvriden bild av den allmänna simförmågan.
3. Simundervisning som en kostnadspost
Rapporten hävdar att föräldrarna har det primära ansvaret för att barnen tar simdiplom, men bortser från den ekonomiska verkligheten för många familjer. Simundervisning är dyrt, och kravet på ett simdiplom C kan utgöra ytterligare ett hinder. Mulier Instituut tycks ha liten förståelse för denna ekonomiska barriär, som delvis förklarar varför föräldrar ofta nöjer sig med diplom A eller B.
4. Simundervisning ska vara roligt, inte bara ett krav
En annan aspekt som rapporten helt förbiser är kvaliteten och attraktionskraften i simundervisningen. Om lektionerna enbart genomförs enligt stela protokoll, utan hänsyn till barnets glädje och motivation, är det inte konstigt att föräldrar hoppar av tidigare. Simsäkerhet behöver inte likställas med rigida diplomkrav; tvärtom borde det vara utmanande och inspirerande för barn att lära sig mer.
5. Onödig oro inför riksdagsdebatter
Tidpunkten för publiceringen – strax före planerade riksdagsdebatter om simsäkerhet – ger intrycket att rapporten snarare vill utöva politiska påtryckningar än erbjuda objektiv forskning. NSWZ påpekar att sådana publikationer kan bidra till onödig oro bland föräldrar och simaktörer. Bristen på nyanser och det ensidiga fokuset på NNZ skadar förtroendet för den breda floran av simundervisning i Nederländerna.
Slutsats
Mulier Instituut missar en viktig chans att verkligen ge insikt i de komplexa faktorer som rör simvanor och simsäkerhet. I stället för att ensidigt betona den nationella simsäkerhetsnormen och upphöja diplom C till norm, skulle institutet ha nytta av ett bredare perspektiv där alla aktörer inom simundervisning inkluderas. Dessutom måste större uppmärksamhet ägnas åt tillgängligheten, prisvärdheten och kvaliteten i simundervisningen. Endast på detta sätt kan man göra rättvisa åt de verkliga behoven hos barn, föräldrar och aktörer i Nederländerna.
Hänvisning till den publicerade artikeln från Mulier Instituut:
https://www.mulierinstituut.nl/nieuws/minder-nederlanders-gaan-wel-eens-zwemmen/
- Van Nispen och Mohandis sätter simsäkerheten på kartan: effekterna av de antagna motionerna.2025-09-12
- Skolsimning: En ouppnåelig dröm eller en realistisk plan?2025-03-11
- Debattinlägg: Kortare duschar och tvålförbud i simhallar – en förtäckt besparingsåtgärd?2025-01-20
- PRESSMEDDELANDE: Öppenhet och samarbete avgörande för framtidens simsäkerhet för barn2025-01-08
- Simskola 2025: Prioriteringarna2025-01-01