Skolsimning: En ouppnåelig dröm eller en realistisk plan?

Pepijn Keppel argumenterar i sin kolumn i Trouw den 7 mars starkt för att återinföra obligatorisk skolsimning. Hans resonemang – att stigande kostnader för simundervisning och nedlagda simhallar bidrar till fler drunkningar, och att skolsimning är lösningen – låter logiskt. Men det är också en förenkling. Man bortser från verkligheten i dagens skolsystem, där trycket på grundskolorna redan är enormt och där ytterligare skyldigheter är en illusion.

📚 Skolverkligheten kontra önsketänkande

Dagens grundskola är fylld med obligatoriska ämnen som matematik, språk och samhällskunskap. Dessa ämnen har ett fastställt antal timmar som skolorna måste uppfylla, och redan idag pågår hårda diskussioner om detta på grund av brist på undervisningstid och personal. Skolsimning innebär inte bara extra lektionstid, utan också restid, tid för ombyte och praktisk organisation. Detta kan uppgå till mellan 100 och 180 timmar per läsår. Den tiden måste tas någonstans ifrån – och det betyder att man skär ner på grundläggande ämnen där många barn redan idag ligger efter.

🔍 Problemet med det klassiska upplägget

Det klassiska upplägget för skolsimning förutsätter att eleverna åker till simhallen i grupp, byter om, deltar i en simlektion och återvänder till skolan. Detta är en logistisk mardröm för skolorna och gör dessutom simtiden ineffektiv. Simundervisning måste vara effektiv och målinriktad. Dessutom visar flera studier att barn verkligen drar nytta av simundervisning först vid en högre frekvens än de traditionella lektionerna en gång i veckan eller varannan vecka som skolsimningen erbjuder.

🏊 Antalet timmar som krävs för ett simmärke

Forskning visar att det krävs ett betydande antal timmar för att uppnå ett simmärke. I genomsnitt tar det 51 klocktimmar att ta ett A-diplom, vilket motsvarar 68 lektioner på 45 minuter. Att ta det fullständiga ABC-diplomet tar i genomsnitt 84 klocktimmar, det vill säga 112 lektioner på 45 minuter.

Om man erbjuder skolsimning bara en gång i veckan innebär det att ett barn behöver nästan två läsår för att enbart ta A-diplomet, eftersom ett läsår bara omfattar 41 lektionsveckor. Och då har vi inte ens räknat med att skollov gång på gång bryter kontinuiteten. För att uppnå tillräcklig effekt borde ett barn egentligen simma två gånger i veckan. För det fullständiga ABC-diplomet skulle ett barn behöva delta i skolsimning under flera läsår. Detta är helt enkelt ogenomförbart inom dagens skolsystem.

⏳ Tidsspill och påverkan på undervisningen

Dessutom går mycket tid förlorad kring själva simlektionerna. Om vi räknar med en lektionstid på 45 minuter, ombytestid på två gånger femton minuter och restid på två gånger tio minuter, tar en enda simlektion totalt 95 minuter. Detta tidsspill går direkt ut över andra ämnen inom grundskolan.

✅ Simledighet som ett genomförbart alternativ

Den nederländska stiftelsen Nederlandse Stichting Water- & Zwemveiligheid (NSWZ) vill också ge grundskolan en röst i frågan om skolsimning och skickar därför denna vecka ut en enkät till 7 000 grundskolor. Denna undersökning ska klargöra vilken påverkan skolsimning skulle ha på den ordinarie undervisningen. Resultaten delas med Tweede Kamer och kan användas i beslutsfattandet eller som utgångspunkt för en uppföljande utredning från regeringens sida. Dessutom förespråkar NSWZ sedan länge ett alternativ: simledighet. Föräldrar får möjlighet att låta sina barn delta i en simlektion varje vecka under skoltid, utan att det går ut över läroplanen.

👶 Varför simledighet fungerar för små barn

Simledighet skulle gälla för barn i årskurs 1 och 2, med en startålder för simundervisning på 4 år (årskurs 1) och 5 år (årskurs 2). Denna unga målgrupp kan ännu inte byta om på egen hand före och efter simlektionen, vilket innebär att de alltid behöver assistans. Detta gör det praktiskt enklare att bevilja simledighet, eftersom förskoleklasserna har en mer flexibel dagsplanering och frånvaro har mindre negativ inverkan på inlärningsutvecklingen.

Från årskurs 3 (6–7 år) blir barnen tillräckligt självständiga för att byta om själva, men de behöver fortfarande sällskap till simhallen. Lärare har rätt att följa eleverna till och från simhallen, men de får inte hjälpa till vid ombytet. Det innebär att skolorna är beroende av föräldravolontärer för att ta sig an denna uppgift. Dessutom är årskurs 3 betydligt tyngre än årskurs 1 och 2 vad gäller lärostoff och arbetsintensitet. Att missa lektionstid i denna årskurs får därför en mycket större negativ inverkan på skolprestationerna.

Genom att införa simledighet för de yngsta eleverna förblir undervisningen i de högre årskurserna ostörd, samtidigt som barnen får chansen att bli simkunniga på ett effektivt sätt. Detta är en win-win-situation för barnen, simbranschen och grundskolan. Detta förslag utreds för närvarande och kommer att presenteras som en rekommendation för Tweede Kamer.

💰 Pengar är inte problemet, men upplägget är det

Keppel konstaterar med rätta att Nederländerna har gott om pengar, med tanke på det senaste budgetöverskottet på 8 miljarder euro. Men att helt enkelt anslå pengar till en skyldighet som ökar undervisningsbördan och inte bevisligen är effektivare räcker inte. Nederlandse Stichting Water- & Zwemveiligheid (NSWZ) betonar att prioriteringarna först måste fastställas tydligt. Simundervisning är utan tvekan en prioritet, men innan pengar avsätts för detta måste forskning och expertis först visa hur dessa medel ska användas på rätt sätt.

NSWZ förespråkar att man granskar de nuvarande subventionssystemen och driftsersättningarna, särskilt vid kommunala och halvkommersiella simhallar där kommunen fungerar som driftsansvarig eller fastighetsägare. På så sätt kan offentliga medel användas bättre för att stimulera simundervisning. Dessutom finns det en tredje, men absolut inte oviktig, grupp: kommersiella simskolor och simhallar. Dessa faller ofta utanför de flesta subventionssystem och måste därför föra över alla kostnader, inklusive stigande utgifter, direkt på kunderna. Detta leder till orättvisa förhållanden i kostnadsstrukturen för simundervisning.

🎯 Slutsats

Argumentet för skolsimning bottnar i en begriplig oro för simsäkerheten, men är inte genomtänkt inom ramen för dagens grundskola. Det kräver en enorm tidsinvestering och går ut över grundläggande ämnen. NSWZ erbjuder ett mer realistiskt och flexibelt alternativ som ökar simsäkerheten utan att ytterligare belasta undervisningen. Det är dags att inte bara ropa på förändring, utan faktiskt titta på fungerande lösningar.

🔁 Dela denna artikel för att hålla diskussionen levande! #simsäkerhet #skola #skolsimning #simundervisning #NSWZ

Källa:

Artikel i Trouw 7-3-2025: https://www.trouw.nl/sport/verplicht-het-schoolzwemmen-voordat-de-dijken-breken~bac345c3/